Det finns väldigt många böcker om Japan, och en stor del av dem handlar om Samurajer. Samurajens döttrar är en av serierna om samurajer, men en sak gör den här boken speciell. I mästarens skola är det nämligen två flickor som är huvudpersoner. Två adliga flickor, döttrar till självaste jiton, som blir berövade sitt hus, sin familj och sin titel som adliga och tvingas fly från sina närmaste är vad Maya Snow har valt att skriva om i en helt unik samurajbok.
Kimi och Hana är syskon och döttrar till sin högt värderade far, jiton. De bor i en stor borg omgivna av lyx, tjänstefolk och duktiga bröder, och lite undervisning i att handskas med svärd, eftersom det anses vara viktigt att även flickor kan försvara sig, har de också fått. Livet är med andra ord helt normalt och en fest nalkas eftersom jitons egen bror skall anlända snart.
Det blir dock inte riktigt som väntat när farbrodern äntligen kommer och gör en ståtlig festentré genom att med ett bistert leende på läpparna sticka kniven i sin egen bror. Blodigt, hemskt och rått. Det är kaos i hela borgen och Kimi och Hana har svårt att tro sina oskyldiga ögon när de ser sin farbror, han är som förbytt. Vem kunde tro att han som älskat sina brordöttrar och lärt dem att utföra olika serier med svärdet nu kan tänka sig att kallblodigt döda dem?
Efter att ha mist halva sin familj beger sig systrarna av i rädsla både för att bli hittade och för att inte hitta sin mor och yngste bror, som enligt tecken tycks vara i livet. I sin jakt på dem hamnar de plötsligt på en av de förnämsta dojorna i Japan, den samurajskola där deras bröder och även deras far har studerat. På dojon lär de utklädda till två tjänstepojkar känna många trevliga personer som vill deras bästa och även mindre trevliga. En av de mindre trevliga personerna är Ken-ichi, deras kusin som har förändrats i takt med sin far, den nye jiton. Nu är deras kusin en ond pojke som gör krokben för tjänare och behandlar alla illa så fort han får chansen.
Där på dojon får Kimi och Hana uppleva många äventyr tillsammans i sin strävan att bli riktiga samurajer.
Jag fastnade för den här boken för att den visade att också flickor kan och det höll ända till slutet. Med hjälp av en ordlista längst bak i boken hängde jag bra med när det uppkom konstiga samurajord och boken flöt på i ett bra tempo. Trots att det egentligen inte fanns några minus kan jag inte heller komma på något speciellt sätt som den skulle ha utmärkt sig på. Det var en bra bok att läsa, men den lämnade inga spår i mig, trots att den kanske lämnar något avtryck på dig om du väljer att läsa om Samurajens döttrar.
Snusmumriken
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar