Författare: Stefan Casta
Sidantal: 333
Första meningen (bortsett från Hämplings förord): Det är Söndag.
Jag tror att det på alla ställen finns sådana där människor som är lite arroganta när det gäller livet. De tror sig veta mer än andra, vara viktigare och klokare. De hatar människor, kan de säga utan att i själva verket mena det. Men det är hatet som binder dem samman, och får dem att skapa förbund.
Ett av dessa förbund skapas en dag på kulturskolan Fågelboet av fyra ungdomar. De här ungdomarna är Judit, David Beckham, Dinah och Gabriel, och alla är fyllda av den där märkliga känslan som tar över deras kroppar, de ska protestera. Och protesterar gör de. De ställer sig nakna mitt bland folkvimlet på H&M. I och med det föds Den gröna cirkeln.
Precis som alla andra föreningar och klubbar måste även Den gröna cirkeln ha möten, alltså träffas ungdomarna på ett trädäck för att hålla sitt första officiella möte utan onda aningar, men det verkar som om onda makter vill Den gröna cirkeln illa, för under möte börjar det plötsligt storma alldeles förfärligt, en storm som verkar som om alla världens stormar rasade på samma gång, och så dras klubbmedlemmarna och hela trädäcket som i en virvelvind in i kusligare äventyr än de någonsin kunnat ana.
Riktigt spännande och riktigt bra är Stefan Castas första försök att skriva en rysare. De fyra ungdomarna hamnar i ett diffust tillstånd på en näst intill horribel plats. Världen snurrar omkring utan tid och rum i boken som är fullständigt omöjlig att kategorisera. De övernaturliga inslagen drar den bort ifrån allt vad deckare heter, den alldagliga första delen får mig att tänka på en vardaglig ungdomsbok och det blodiga allvaret griper tag i läsaren som bara en utomordentlig rysare kan göra. På omslagets baksida säger författaren att han velat skriva en riktigt ruggig historia, en sån där som får håren att resa sig på armarna, och jag kan inte annat än säga att hans önskan har gått i uppfyllelse. Språket, energin och den skrämmande berättelsen kastar Den gröna cirkeln bortom all kritik.
3 kommentarer:
Har velat läsa den ett tag men nu efter din recension inser jag att jag måste läsa den NU! Verkar otroligt bra :D
Svar: Jag vill jättegärna se filmen, om den är dålig så kan jag ändå sitta och kommentera alla dåliga saker i den som var bra i böckerna (en hobby mina nära och kära irriterar sig enormt på när vi ser på film). Men jag tycker verkligen att du ska läsa boken :)
Svar: Jag blir också illa till mods av böcker som "Jag finns", men jag bestämde mig för att lsäa den, och även om det är otäkt, så är det nog väldigt bra. Man ökar sin fröståelse!
Skicka en kommentar