onsdag, januari 5

Var är Alaska?

Författare: John Green
Sidantal: 220
Första meningen: Veckan innan jag lämnade mina föräldrar och Florida och resten av mitt småttiga liv för att plugga på ett internat i Alabama, ville mamma prompt ställa till med en avskedsfest för mig.

En sak som du ska göra klart för dig innan du i fullaste iver öppnar pärmarna på denna nyckfulla bok är att den inte är vad den ser ut som, inte heller vad titeln så elakt låter oss tro. Jag hade visserligen läst X antal recensioner på denna bok (varför skulle jag annars ha lånat just denna bok bland 1000 andra?), så jag var rätt medveten om att Var är Alaska? inte är en geografisk äventyrsskildring om förtvivlad skallgång efter landet Alaska. Boken är i själva verket allt annat än det. Den är lite som en dokusåpa emellanåt, tjafs och fyllor hit och dit, medan boken andra stunder är fylld av starka känslor och sorg. Blandningen, alltså boken i sin helhet, är fantastisk.

Miles (ja, huvudpersonen i boken heter faktiskt Miles, även om han senare komiskt nog kommer att kallas för Bullen) tänker ta det stora klivet ut i världen. Ensam som han är, utan nära vänner i sin omgivning, planerar han gå i sin fars fotspår och börja internatskolan Culver Creek för att söka ett stort kanske. Väl på plats visar sig Miles var en klipsk och fyndig typ, om än så ofattbart mager (där har vi det komiska med smeknamnet Bullen), och han dras snabbt in i en vänkrets runtomkring rumskamraten Översten. Vännerna betyder och andra sidan att han av någon anledning bryter de heligt bedyrade löftena till föräldrarna och kommer i kontakt med droger och alkohol på rätt dramatiska vis. Den annars så usla duschen i rummet fungerar perfekt som rökskingrare, alltså kan man vid rätta tidpunkter även röka inomhus, dock är man tvungen att akta sig för Örnen.

På Culver Creek kommer Miles också i kontakt med kärleken på riktigt. Medan underbara Alaska ständigt dominerar hans hjärna paras han ihop med söta Lara som bryter så gulligt på engelskan för att lägga vantarna ifrån Alaska som redan har en pojkvän. Ingen idé, vet Miles. Han älskar Alaska. Det faktumet blir dock allt jobbigare att dras med, särskilt efter att Alaska en kväll efter lite körning i stenhård fylla inte återvänder. Miles älskade inte Alaska. Han älskar henne.

Alla karaktärer i den här boken har sitt eget område, eller sin egen specialitet. Miles samlar på människors sista ord. Säg vilken berömd person som helst (död, tack) och Miles kan tala om för dig vad personen i fråga sade strax innan han dog. En ganska lustig förmåga, anser jag, och även orsaken till att jag finner huvudpersonen i boken såpass intressant. Förövrigt tycker jag att han tar lidandet efter Alaska lite väl hårt. Boken domineras liksom av ett så stort känslosvall då att det kan kännas aningen svårt att hantera. Då kan 
det vara en tröst att största delen av boken är glad och händelserik – kort sagt, en bra kombination.

Det är sällan jag läser böcker som får med så mycket, och är så bra, på så här få sidor. 220 sidor känns inte som särskilt mycket, men det snabba händelseförloppet och de starka känslorna gör boken till en riktig sträckläsare för de lite äldre. Var är Alaska? är en riktigt, riktigt bra bok.

2 kommentarer:

Sofies bokblogg sa...

Det första stycket var särskilt bra skrivet! Dessutom har du fått till en snygg design :D

Emma sa...

Jag såg att du också spelar flöjt! :) Är det tvärflöjt?