DJUPET på djupt och farligt vatten

Djupet är fortsättningen på de två tidigare böckerna Ingo och Tidvatten som alla utspelar sig i en annorlunda värld under ytan. I nutid får vi leva oss in i berättelserna bland havsfolket och alla vackra varelser som finns där i undervattensriket Ingo. Kristallklart vatten som porlar så härligt, förrädiska strömmar och slag från en fiskstjärt, allt en del av Ingo. Ingo är världen under ytan som trollbinder och lockar alla som har havsblod i sig. Till vilket element vill du höra? Till jorden, luften eller till havet, till Ingo?

Saphy har garanterat havsblod i sig. Varför skulle hon annars kunna komma in till Ingo och simma där i evigheter utan att andas med Faro. Faro tillhör havsfolket, han är vad människor skulle kalla en sjöjungfru, men Saphy vet bättre än så. Hon är Faros ”lillasyster” och tillsammans njuter de av Ingo så ofta de bara har tid.

Att fly till Ingo är dock inte det lättaste när man bor tillsammans med en storebror, som också har lite havsblod i sig men brinner av rädsla för att Saphy en dag skall fastna i Ingo som pappa gjorde, en mamma som är livrädd för havet i sig och inte tycker om att barnen är ensamma på stranden, mammas nya pojkvän Roger, som är en god människa men som Saphy ändå hatar för att han inte är pappa, och Sadie, den lilla hund som Saphy har fått p.g.a. Roger som Saphy ändå har att tacka. Så finns där i närheten också farmor Carne. Farmor Carne är den person som alla besöker för att reda ut sina problem och hon är även den som står jorden väldigt nära. Därför anser hon att det inte är bra för barnen att vara så ofta i Ingo, det blir svårare för dem att komma bort för varje gång.

Trots alla svårigheter flyr Saphy ofta till Ingo och för något hemskt har hänt Ingo. Något som kan bli hela Ingos raspunkt. Kraken har vaknat, och det är Saphys plikt att ställa det till rätta. Men för att klara det måste hon ner i Djupet. Djupet som alla havsfolk fruktar, det svarta, stora Djupet.

Helen Dunmore kan verkligen konsten att beskriva undervattensvärlden så att den blir ytterst verklig. Det har hon gjort även i denna 256 sidor långa bok som får en att önska att Ingo var verkligt. Det är det tyvärr inte men jag rekommenderar varmt alla som känner sig sugna på att leva i Ingo att läsa den här boken och även de andra i serien.

Snusmumriken