Bokmässan, nu är den över för min del

Ja, precis som allt annat tar också bokmässor slut. Tyvärr. Jag skulle gärna ha stannat en stund till, men i trängseln och den kvava luften blev man snabbt trött fastän man inte hunnit utforska nästan hälften. Böcker och människor i mängder, stånd av alla de slag, bokfantaster och skolelever som bara är där för att de måste, ingen blir nog uttråkad i första taget.

Tyvärr började min mässa med något som liknade en stor katastrof. Jag hade knäppt på kameran och hittat en passlig vinkel så att hela mäss atmosfären fyllde rutan, då kameran sade upp kontraktet, än en gång. Det hade jag ju i och för sig väntat mig, och lärt mig att man inte kan lita på min kamera har jag nog gjort vid det här laget, men nog var det ändå förargligt att den skulle stupa när jag behövde den som mest. Någon bild får ni med andra ord inte njuta av.

Jag kan bara tänka mig vilken min jag hade när jag vinglade runt de första minuterna i folkvimlet. Men munnen på vid gavel och ögonen uppspärrade så att de var stora som tallrikar försökte jag smälta allting. Jag blev helt enkelt överväldigad. Ja, man kan faktiskt bli överväldigad av lite folkmassor, men den här folksamlingen var ju inte vilken som helst, det var ju  bokmässan!

Trots min en aning överdrivna iver i början är jag nog så här dags en smula besviken. Utbudet svenska böcker var minimalt, och än mindre var antalet böcker för barn och ungdomar. Det som fyllde ut hela utrymmet var finskt, finskt, finskt, och det var med nöd och näppe jag över huvudtaget hittade ett stånd med ett par böcker som intresserade mig.

De där böckerna som intresserade mig, jag köpte dem. Det var dock efter en viss tvekan, men efter att jag frågat mig själv åtminstone tio gånger vad jag vill göra med mina pengar och åtminstone nio gånger av dessa tio svarat att jag vill köpa böcker, då rev jag upp en bunt sedlar och köpte dem. För komma tomhänt hem från bokmässan, det var något som inte skulle gå för sig.

 Det här är alltså min bokmässfångst.
Underfors av Maria Turtschaninoff, Jokern av Markus Zusak och Klostrets gåta av Mary Hoffman.

Jag letade egentligen efter Markus Zusaks bok Boktjuven, men eftersom den inte gick att finna fick jag nöja mig med en annan bok av samma författare, och Klostrets gåta var helt enkelt ett billigt fynd. Tomhänt kom jag alltså inte hem och med dessa konkreta minnen kan jag drömma tillbaka till Bokmässan 2010.